Botaniska tradgard i Bogor

Bogor ar mest kand for sin 150 ariga botaniska tradgard. Har ser man de mesta vaxter som finns i Sydostasien. Parken ar val vard ett besok, en oas i den annars mycket hektiska forstad till Jakarta.

Trad i botaniska tradgarden i Bogor

Farjeservice i Bogor

Denna farja binder ihop tva statsomraden i Bogor, regnets stad.

Bro mellan tva byar Baduy

Vy over Baduy by

Bostadshus Baduy

Typiskt bostadshus i Baduy byn. Baduy folket lever som man gjorde innan Hinduismens intag till Indonesien, man klarade sig undan erovringar bade fran Hinduism, Bhuddism och Islam och har behallit sina animalistiska trossytem.

Baduy folket bestar av 52 byar och ar cirka 20000 manniskor. Byarna styrs av larda man och kvinnor som lever i det inre Baduy som ar forbjudet att tilltrada for alla utom Baduy folket. De som lever i det inre Baduy lamnar aldrig detta omrade utan far allt de behover av de som lever i det yttre Baduy. Dessa har oxa begransad kontakt med den moderna varlden. Baduy folket haller hart pa sina traditioner och yttre influenser ar starkt begransade, exempelvis gar man inte i skolan utan kunskap passeras fran den aldre generationen till den yngre genom muntlig undervisning.

Vy fran Baduy

Baduy foket lever mitt i regnskogen, langt fran den moderna varlden, fem timmar svar vandring genom lerig djungel. Man tar sig till narmsta by utanfor Baduy till fots och for att byta till sig det enda de inte kan producera, salt.

Risodling Baduy

Baduy folket haller fast vid sina gamla traditioner och odlar ris pa samma satt som de gjort i generationer. Denna sorts ris kalls dry rice och behover inte sta i vatten utan kan odlas direkt pa sluttningarna. Observera lutningen. For att kunna odla i en regnskog kravs sarskild kunskap och att man behaller traden runt omkring for att inte jorden skall regna bort.

By hos Baduy

Detta ar en bild fran utkanten av en av Baduy byarna. Dessa hus anvands for att lagra ris.

Fiskare Baduyfolket

Efter vi varit i Carita tog vi oss innat landet till ett folk som heter Baduy. Har ar ett av vara forsta moten med dem. Traditionellt fiske i en sjo mitt i regnskogen.

Nyarsupptradande Carita strand

Artisterna far betalt for sin forestallning genom att publiken satter fast pengar pa spikarna.

Nyarsupptradande Carita strand

Tegelstenar som krossas mot huvudet.

Upptradande pa nyar Carita strand

Har var vi pa ett upptradande pa stranden i Carita strax innan tolvslaget. Detta ar en traditionell uppvisning som visas varje ar. Den har oxa mycket gamla anor.

Badande flickor i Carita

Carita far mest inhemsk turism, fran Jakarta, Bogor och andra storre stader. I Indonesien och andra delar av Asien badar man ofta med kladerna pa. Indonesien ar varlden storsta muslimska land. Har ar en bild av vara grannar pa hotellet dar vi bodde.

Kottforsaljning pa marknaden i Lebuan

Cigarettforsaljare i Lebuan

Marknad I Lebuan

Somliga fiskar ar storre an andra. Annu en bild fran den lokala marknaden i Lebuan.

Pa den lokala marknaden i Lebuan saljer man dagens fangst.

Hamn i Lebuan

Efter att ha lamnat Jakarta reste vi till Carita pa vastra Java. Detta ar en bild av hamnen i Lebuan, den narmsta storre staden. Hamnen ligger i anslutning till den lokala marknadsplatsen.

Dockmuseeum

En annan sevardhet i Jakarta ar dockmuseet dar man kan se de traditionella dockorna som ar handgjorda. Dockorna anvands ofta, bade for politisk propaganda och for att beratta de traditionella historierna. I Indonesien anvander man sig av bade tra och skuggdockor for sina berattelser.

Vuxna i hamnby Jakarta

Aven de vuxna i hamnbyn ville bli fotograferade.

Barn i hamnby i Jakarta

De har tre barnen bor i den lilla byn i narheten av hamnen. Barnen ville, som nastan alla Indonesier, bli fotograferade och blev mycket uppspelta av att kunna se resultatet med en gang.

Travaror

Fraktgodset i denna hamn utgors mest av travaror, som kommer fran regnskogen. Det mest arbetet gors med handkraft och arbetarna springer upp och ned for smala plankor till batarna med den dyrbara och mycket tunga lasten.

Matforsaljare

Har ar en bild pa en av de kvinnor som arbetar i och runt hamnomradet med att salja mat till hamnarbetarna. Kvinnan pa bilden saljer grot som hon har i sjalen runt halsen.

Jakarta hamn

Jakarta ar en stor stad med cirka 17 miljoner invanare. Sjalva staden i sig ar inte sa mycket att se for en turist men detta 500ariga gamla hamnomrade ar en sevardhet.