Utanför vårt hotell i Balikpapan

Vad som är den största skillnaden mellan Java och Borneo är att det är så mycket varmare här och att det inte regnar här vilket är konstigt då det borde regna mer på Borneo. Men vem klagar....;)

Inrikesterminalen

Inrikes flygplatsen i Jakarta

Inrikes flygplatsen i Jakarta är mycket vacker och har form som en sexuddig stjärna med mycket grönt i och runtomkring.

Jakarta

Hotellet där vi bodde i närheten av Jalan Jaksa som är Jakartas motsvarighet till Khao san road i Bangkok, men tyvärr har detta inte den charm som finns i Thailand.

De första dagarna i Jakarta

I Jakarta är trafikstockningar ett stort problem så skall man åka korta sträckor och kan stå ut med avgaser så är ett alternativ att resa med en sådan här, Indonesiens tuk-tuk.

Jakarta

Jakarta är en stad med cirka 17 miljoner invånare och har egentligen inget riktigt centrum utan skyskrapor poppar upp som svampar här och där.

Äntligen framme i Jakarta

Efter en mycket mödosam resa är vi äntligen framme i Jakarta. Det var mycket bra standard och service på Etihads flygplan så själva resan var så bra den kunde vara men däremot all denna väntan på flygplatser gör ju att man knäcks tillslut.

Port Barton, Palawan

Vi blev hembjudna för att träffa denna blinda gamla kvinna som hade gjort sig fin för vårt besök.

Port Barton, Palawan

Hövdingen och sin familj.

Port Barton, Palawan

Vi följde med detta folk ut i djungeln och tittade på deras odlingsmarker och djurbesättningar.

Port Barton, Palawan

Vi mötte också en ursprungsbefolkning som tidigare varit ett nomadfolk men numer bosatt sig vid Port Barton. Denna bild är från deras samlingslokal.

Port Barton, Palawan

Port Barton, Palawan

Kväll.

Port Barton, Palawan

Här är stranden som vi spenderade vår mesta tid på under vistelsen här. Det är i princip det man kan göra då det är en lite by och inte har så mycket annat att erbjuda, men vem klagar.

Port Barton, Palawan

Här pratar vi med byns ledande politiker.

Port Barton, Palawan

Detta ställe precis som många andra ställen på Phillippines är mycket otillgängliga men väl där är man mycket nöjd över att ha tagit sig dit.

Batad

Vår guide och några av de människor som bor här.

Batad

Halvägs upp på terassen, vi kommer inte så mycket längre då vi har för dåligt med tid och för dålig kondition.

Batad

De husen man bor i här ute i djungeln.

byn i Batad

Vi träffade en kvinna som tillverkade saker som hon sålde till de turister som tog sig dit.

Batad

Batad

Här har vi äntligen kommit ner till terasserna.

Batad

Batad

Byn vid foten av risterassen

Batad

Batad

Vi tog oss efter mycket möda upp till sadeln där nedstigningen skulle ske till Batad. Denna risterass räknas till ett av våra världsarv och det var verkligen otroligt att uppleva. Tyvärr så är det mycket otillgängligt att ta sig hit men det är verkligen värt det då det är ofattbart vilket arbete man lagt ner på detta byggnadsverk. Vi var helt utmattade efter att tagit oss ner och sedan upp cirka en kilometer i höjdnivå. Själva trekkingen var närmare tre mil.

Banaue/Batad

Utanför Banaue.

Banaue

Vi checkade in på ett hotell och åt frukost innan vi hittade en kille som kunde köra oss till Batad och samtidigt vara vår guide. Vi tänkte att det var lika bra att göra detta med en gång trots att vi var trötta efter bussresan. Detta är en vy över Banaue från vägen till Batad.

Banaue

När vi kom ner till byn var kommersen redan igång fastän klockan var 05:00. Vi hittade denna kvinna som inte hade några tänder kvar och tuggade betelnut tillsammans med tobaksblad, vi var tvungna att köpa en påse av henne och testa denna milt stimulerande nöt. Detta är orsaken varför gatorna är röda av spott.

Banaue

Ännu en vy över staden Banaue tidigt på morgonen.

Banaue

Vi kom fram efter en mycket mödosam resa till Banaue tidigt på morgonen. Resan med buss var en mardröm och man kan verkligen inte förstå att man inte promotar denna plats utan istället väljer Boracay.